Bilder!

Enzo är här!!

Idag är det den 10:de och jag ligger i soffan med en pytteliten bebis brevid mig. Kom hem från sjukhuset i måndags och nu ligger vi här.
Känns helt knäppt och obegripligt än så länge..
Mina värkar började kl. 4 natten till torsdag förra veckan. Vid 8 tiden så åkte vi in för att dom ville gör en koll eftersom jag inte va säker på om vattnet gick när min slempropp gick vid 03.30. Vi åkte in och på vägen dit klockade vi värkarna, som innan hade varit lite olika, 6min isär. Vi kom in och jag blev kopplad för att kolla både honom och mig. Fick också en lite annorlunda undersökning eftersom att dom inte ville ta infektionsrisk ifall mitt vatten hade gått och det ändå inte va riktigt tid. Min tapp hade lite kvar att jobba på och jag va öppen nästan 3cm.
Vi fick åka hem vid 10 igen och Rickard fick sova lite för att orka med. Jag kunde vila lite men inte mycke dock. Värkarna blev lite glesare ett tag under ''vilan'' men kom sen igång snabbt igen. Dom hoppade lite mellan magen och svanken men när det var i svanken kändes det som jag inte kunde klara mer. Vi åkte hem till mamma och pappa (dom va på jobbet men marcus va hemma) och lånade deras bubbelbad och så satt jag där i i ca 30min och försökte lugna. Sen blev jag galen på det och tyckte vattnet va '''i vägen'' :P Upp igen och så bestämde vi oss för att vi måste äta lite innan det va dags så vi orkade me. Rickard fixade käk och jag försökte äta så mycke som gick men med värkar 3min isär tillslut så va det bara att ge upp och åka in. Hade pratat med dom ett par gånger...
När vi kom in va kl. ca 10-17.30 och så kopplades vi upp igen och dom undersökte mig igen. Va fortfarande pyttelite kvar av tappen och jag va öppen 4cm och då ville jag bara sjunka genom jorden. Tyckte inte det hände ett skit för denna smärta och med tanke på att värkarna redan hållt på i ca 12tim. Helt sjukt. Jag fick testa en massa. Yoga boll, sitta, stå lite, luta och massa sånt med syrgasen framför mig. Dom fick tillslut ta hål på mitt vatten för att få igång det. Tillslut fick jag också medecin för att sätta fart. Dom sprang fram och tillbaka hela kvällen och när jag va öppen nog och kände att jag inte orkade mer fick jag äntligen min epidural. Det va HELt UNDERBART kan jag lova. Helt plötsligt blev allt mycket skönt :) Fortsatte så ett bra tag tills trycket kom och då var det dags trodde vi. Tappen var helt borta och jag var helt öppen men han va inte klar. Dom började ta prov med en lång nål i hans huvud för att veta att han fortfarande orkade me. Jag hade börjat fått feber och dom började tveka så med tempen kollad hela tiden och prover på hans huvud började dom fundera vad dom skulle göra för att hjälpa till. Jag ringde in mamma vid 00.15 för att jag va orolig, nått va inte rätt och detta skulle inte gå som det borde så mamma kom och stöttade oss lite. Vi försökte och sköterskan som verkligen ville att det skulle gå bra bestämde att fast hans huvud inte riktiga va ordentligt nere skulle hon försöka hjälpa vinkla lite och vi skulle knysta. Blev nog bra 5min knystningar innan läkaren kom tillbaka och det blev på 2sek bestämt att vi måste ta akut kejsarsnitt. Dom sa det och 2sek senare va vi ute ur rummet och rullades in i nästa. Vi beskriver detta båda två (R och jag) som att rullas in i en krigszon. Det va JÄTTE starka strålkastar lampor som lös och det såg ut som det stor 16pers i blå kläder och alla började springa omkring såfort vi kom in. Dom sa hela tiden saker som ''Hej malin'', '' vi ska ta hand om dig malin'', ''nu måste vi dra lite här malin'' mm och jag kände mig helt lost. Rickard drogs iväg för att få en skyddsdräkt och jag blev rullad på sidan för en bedövning som skulle ta bort all känsel från bröstet och nedåt och OMG it did.
Rickard kom tillbaka och dom tog ut lillen snabbt som attans (även om det kanske inte kändes så för oss). Vi va båda rädda men han kom ut och dom sprang ut med honom och Rickard efter. Läkarna sa att allt va bra och dom bara måste kolla allt eftersom jag hade feber och han kanske hade fått lite också mm. Sen öppnades dörren mellan undersökningsrummet och mitt rum där jag låg och ''lagades'' och jag hörde hans första skrik och jag började gråta. Han grät och då va det fine, då visste jag att allt skulle bli bra.
Rickard kom in sen med honom och visade honom och han va såååå fin, även om det var ganska svårt för mig att förstå för jag kände mig så borta. Han föddes fredagen den 5:e mars 01.55, vägde 3880gr och va 53cm lång :) När jag va ''lagad'' fick dom gå tillbaka till förlossningsrummet och jag upp till uppvaket. Kände ingenting i kroppen men armarna skakade konstant och det gick inte att slappna av från medecinen. Helt sjukt. Rickard kom sen upp för han ville se att allt vart bra och satt med mig i 45min kanske och då va mamma nere med Enzo. Sen gick Rickard ner för att kolla honom och mamma kom upp till mig i 1tim innan hon åkte hem för att vila lite så hon kunde komma tillbaka sen. Jag hade under tiden kämpat galet för att röra tår och ben så jag kunde få komma till mina killar och vid 5 hade jag kämpat nog. Dom förstod inte hur jag kunde ha gjort det så snabbt men allt för att komma till dom. Jag rullades ner och fick min underbara plutt i famnen och min underbara kille brevid mig. Vi fick vila lite men jag kunde ju självklart inte sova utan bara tittade honom i flera timmar.
Senare på morgonen blev vi uppkörda till ett rum som vi fick dela tills ett eget rum blev ledigt.
Jag hade gräsligt ont och kunde knappt röra mig men Rickard lärde sig snabbt att byta blöja och att gosa mycket med plutten :)
Mina undebara. Sen fick vi stanna på sjukhuset tills måndag och jag va lite smått nervös. Mest för att jag inte kunde röra mig så bra och hur det skulle gå. Med Enzo kändes allt bra och Rickard är helt otrolig :)
Nu sitter vi här och fast jag fortfarande har ont och allt är lite svårt och jag absolut inte orkar röra mig långt eller länge alls så är det bättre och mysigt att ha en helt egen lite sötnöt. Förutom att mian bröstvårtor håller på att trilla av då :P helt sjukt va ont dom göra :P menmen.
Vi va idag på BVC för första vägningen och nästa vecka kommer dom hit på hembesök.
Han gick ner 300 första dagarna som dom brukar men har n u gått upp lite igen så det såg toppen ut.
Idag ska vi faktiskt orka oss på ett litet kalas för min kusin som fyller 20 så nu måste jag sluta.
Puss på er alla :)

Lite bilder..

fick en hemmagjord Monster boddy av moster :)

Fick även denna av henne såklart :) Coolt Enzo tryck på ryggen me :)

Fick en Tommy H skjorta av mormor från USA bla. och jag har köpt den jätte mysiga grod hooooodin :)

onsdagen den 3/3 och ingen bebis..

Vet att det ju är snart men inte riktigt än men eftersom jag var 14dagar tidig trodde vi nog att det skulle bli lite innan men det verkar inte som det just nu. Har ju mått bra och hit och dit men haft mindre och mindre ork dom senaste veckorna och nu är det löjligt. Orkar inte gå i mer än några minuter oftast innan jag får ont nån stans och shopping är out of the question för det är när jag stannar upp som jag får ont direkt.
Så just nu händer alltså inte så mycket. Ligger mest hemma i soffan och har haft ganska mycka sällsis av Rickard som har haft lugna veckor nu efter nyår och som ser till att i alla fall vara i ''närheten'' och inte lämna sthlm försen lillen är ute.
Hade hoppats på idag eftersom han inte kom den 1:a då jag hade trott han skulle droppa ut (farfars födelsedag) men det verkar som vi får vänta tills han är väntad, på lördag, eller längre.
Vi får väl se. Vi väntar med spänning och jag får väl fortsätta röra mig. Gick ut en promenad med Rickard igår kväll trots att det är tungt men det hjälpte ju inte så vi får se. Nu ska jag fixa nått att äta för jag är hungri som bara den och sen ska jag vänta på Rickard som skulle komma hem tidigt och jobba hemifrån runt nu :)

Inte länge kvar nu!?

Nu va det ny vecka igen och ingen bebis är här än. Vi trodde dock helt säkert att det skulle bli av i helgen. I fredags hade jag ont i 5-6timmar och det gjorde ont ''där det ska'' men sådär halv ont. Inte så ont att jag ville varken ringa eller åka in utan bara vänta och se hur det skulle gå.
Orkade mig på att åka med Rickard på midda hos Julia & Mathias som planerat och fast det inte va helt smärtfritt så gick det absolut bra och det va ärligt talat skönt att slippa laga mat eller tänka på det :)
Sen lördag va PAIN!! Från sekunden jag vaknade. Låg i soffan på förmiddan och grät till och med vid one point av smärtan. Det va inte saligt. Vi skulle ju på musikal också och jag tyckte väl att det va ingen ide att sitta hemma utan vi fixade oss och drog trots smärta. Va ju ändå lite, lite bättre. Inga tårar längre men ortoligt ont gjortde det. Åt på resturang och sen såg vi Grease. Skulle sätt den med Rickards föräldrar och Samuel för dom bjöd oss men dom kom inte till Sthlm pga det här j*vla vädret så Krille och Emma fick följa med istället för dom. Dock va det helt värdelöst. Inte ens Marie gjorde bra ifrån sig och det va riktigt oproffsigt. Jag och Rickard va inte imponerade. Förra helgen va sjukt mycke bättre.
Menmen, hade i alla fall ont hela dygnet och jag lyckades väl docka runt 2-3 tiden av att jag va helt utpumpad. Rickard sov som en stock för att vara laddad när jag skulle väcka honom för att åka in. Vi va nästan helt säkra på att det skulle bli så. Men jag vaknade ganska sent söndag och då mådde jag bra och hade inget ont längre. Va dock helt skakis i kroppen av gårdagen. Helt galet. Plutten va också helt utpumpad tydligen. Va orolig och på eftermiddagen ringde jag för första gången ever till BB för att fråga och råda lite eftersom han inte rörde sig. Fick lite ''direktions'' och skulle ringa tillbaka efter en timme. Det funkade si sådär men jag kände mig ändå så säker då att jag vågade vänta till nästa dag för att se och på måndagsen va det full fart igen. Han va som sagt bara helt slut efter lördagen då han hade sparkat som en galning från morgon till kväll för att jag hade så ont. Så nu är allt ''back to normal'' om man säger så. Ingen bebis blev det alltså i helgen.
Men jag har ju ändå tippat på den 1mars så då är det ju nästa måndag så får väl vänta lite till :)
Hoppas ni haft en bra och lugnare helg än mig =) KRAM på er alla